Dagens promenerande var i sann revolutionär anda, dock var den nostalgiska andan även en del av behållningen. Det regnade idag, vilket har vissa för och nackdelar. Fördelen är att man slipper tvånget att gå ut, dvs mammas röst i huvudet som väser - Tänk på d-vitaminerna! Nackdelen är ju att man blir blöt och kall.
Piggade upp mig med ett par rekoderliga strumpor som jag snodde av ett av mina exs mamma för hundra år sedan.
Första anhalten på den revolutionära resan, var självklart att gå och rösta!
Så jag gömde mina färgglada strumpor under mina spektakulära gummistövlar och begav mig mot röstlokalen.
Mös till i min själ när en urgammal gubbe stod och representerade mitt parti. Var tvungen och gå fram och klappa honom på axeln samt göra de andra valarbetarna avundsjuka.
Resan börjar denna gång på Järntorget och tar mig med vissa omvägar till Mölndal och tillbaka. På vägen till Järntorget från vallokalen lyssnade jag på Imperiet - Alltid rött Alltid rätt och mös.
Promenerade förbi Hagateatern och beundrade mitt verk, eftersom det är jag en gång för tre år sen stod på en ranglig stege i blåsten och skruvade i de satans glödlamporna.
Promenerade till mitt första i brist på bättre ord "pit stop" casa la Anna på Aschebergsgatan.
Hon har en flådig entré.
Samt kaffe, porträtt på kungligheter och min vackra take away kaffe mugg. Hon hade även skvaller och härliga upptåg. Men min resa fortsatte efter toalettbesök och mängder av kaffe.
Beslöt mig för att promenera genom Guldheden och ner till Johanneberg, på mysiga krokiga stigar.
Hittade huset där jag hade min första fylla, och det är väl ungefär nu resan blir mindre revolutionär och mer nostalgisk.
Hittade Magnus hus och ringde honom för eventuellt kaffe och nyttjande av damrummet, men han svarade inte. Så jag promenerade vidare.
...och hamnade vid en byggnad jag spenderade tre år av mitt liv i. Tre år jag aldrig kommer få tillbaka, även kallade högstadiet. Promenerade på välbekanta stigar.
Som under dessa tre år tog mig till den förbannade byggnaden.
Tills jag kom fram till mitt barndomshem, där jag spenderade 19 år av mitt liv. Behövde verkligen gå på toa nu. Så jag ringde på hos mina kära gamla grannar och blev inbjuden på kaffe, toalettbesök och skvaller. Mycket har hänt i huset och nästan alla orginal har flyttat ut, men det hade tydligen flyttat in en gubbe som skjuter råttor med revolver och river torn med truck. Allt var som vanligt och man känner sig sjukt hemma. Dock fortsatte promenaden.
Var tvungen att ta kort på Sveriges bästa pizzeria (ja, de har faktiskt vunnit). När jag flyttade ifrån mitt barndomshem gick jag ner 8 kilo utan att göra någonting, den är sjukt god.
Minnen, minnen. Min kära gamla spårvagnshållplats, här har man stått många gånger.
Här dog min MP3-spelare av väta. Resten av promenaden blev således jävligt tråkig, såsom resten av mitt liv, tills jag skaffar mig en ny. Eller någon som har en över som inte är så tuff och modern. Eller någon som kan tänka sig att donera 260 kronor så jag kan köpa den här?
Mölndals centrum, minnen och ingen ordentlig västtrafikskylt att fotografera. Nu gäller det att vända och promenera tillbaka till Göteborgs varma famn.
Tog mig från Korsvägen upp mot Humanisten och till den staty som jag när jag var liten var fullständigt övertygad om var en hemlig portal till Narnia.
Villade runt i Johanneberg och undrade vart jag var tills jag förstod att jag ändå var på rätt väg.
samt att slutet i änden av tunneln ändå var synligt.
Gick förbi Kapellplatsen och Chalmers och spanade utanför Eriks hus och såg att den rätta revolutionära känslan hade fått fotfäste även där.
Sedan de sista två hållplatserna på dagens utflykt.
Lite kuriosa på vägen;
& lite hat mot Gert Wingårdh
Vem tror han att han är? Hur många H:n behöver man i sitt namn egentligen? Ett smart drag är ju att bygga en bro med tak, ett mindre smart drag är ju att ha dekorativa hål i detta tak så att det regnar in på dem som står under det. En sak kära Gert inte lärde sig i skolan är att fula glasprojekt går sönder väldigt lätt och att stora siffror på hus INTE är dekorativt.
& lite propaganda på vägen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar