8.

(Dagens färg är brun)

Kunde inte somna förren klockan sex imorse, och vaknade vid tio. Jag och min kropp har något slags inbördeskrig. Man kan ju säga att allt är tillåtet i krig och kärlek, därför ger jag tillbaka med samma mynt och planerar att göra den så uttröttad så den däckar. Vaknade imorse i alla fall och upptäckte att jag har tappat ännu mer hår, antagligen ett av min kropps militäriska drag, jag tänker minsann inte kapitulera, så ska för första gången i mitt liv klippa mig kort.

Till både min och min kropps stora förtjusning så börjar skavsåren äntligen läka, så jag kunde ha på mig mina fula gympaskor igen.

Dagens strapatser ska ta oss till Bergsjön, villovägar och misslyckande. Tänkte att jag skulle promenera massa vägar jag aldrig gått innan, allt för att spica upp tillvaron lite. Så istället för att gå via Redbergsplatsen till Gamlestadstorget, tog jag en märklig och relativt dekorativ väg.

Promenerade längst med snabbspåret till Gamlestadstorget och när jag tar sådanahär kort så känner jag mig lite som en turist i min egen hemstad.

Hittade ett bananskal och tänkte på Izzard. och en tunnel. Jag hittade även en fallfärdig bro, med berusade män på. Och något av en slogan;

Promenerade vidare längst bron och kollade ner på motorvägen.

Som jag senare förstod var.

Precis bakom de flådigare gatorna i Göteborg visas en annan verklighet.

Gick över järnvägar, letade skyltar, vilket det vid närmare eftertanke finns alldeles för få av. Minns när jag och Magnus gick vilse just från Gamlestadstorget och hamnade på E6:an en lördagsnatt. Inte det säkraste draget, bilar i hög hastighet och rangliga broar i trä.

Verkade vara på rätt väg ändå eller så har den här bloggen utvecklats till en regelrätt splatterfilm, som Håkan för övrigt har rättigheterna till.

Gick mellan industri på ena sidan och relativt vackra miljöer på den andra. Folk fiskade och höll på. När jag lämnade industriområdet kom jag till ett byggområde och de män som hör därtill.

Detta fick inte direkt mitt manshat att lugna ner sig. Förstår inte vitsen med män som skriker åt kvinnor och lastbilschafförer som tutar så hjärtat åker upp igenom munnen på en. Tänker dock på Izzard och tycker att han förklarar det bäst.

-Oy darling! I'm a wanker. 

 Jag höjde i vilket fall bara volymen på MP3-spelaren och lyssnade på bad things.

Vandrade vidare i jakt på Gamlestadstorget, vilket jag tillslut hittade.

Vandrade emot Kortedala och funderade på vad för fack arbetarna på SKF har, eftersom de ändå har ett Systembolag i företagets lokaler. 

Hittade Bellevue och mindes mina tonår, när fortfarande UFF var öppet och alla fina kläder jag hittade där. Filosoferade en stund och kom fram till att namnet Bellevue kanske är lite väl ambitiöst.

Vandrade vidare.

Hittade en ohyggligt värdig prospekt till KollektivETT, de har rätt ratio torn och är ändå ganska nära till staden, samt.

Vi kan försvara oss mot Alliansen.

Hittade fram till TH1s gamla lägenhet & mindes musikhögskolanfester och dragspel.

Tog mig vidare och reflekterade över att Göteborg är en ganska instängd stad om man tänker på det. Mycket staket, murar, motorvägar och alldeles för lite gångbanor. Känns som att de vill att man ska åka överallt.

Här snöade jag in lite på mitt hat. När jag jobbade på klagomuren så hade jag en dödslista, som jag fortfarande kommer ihåg. Så var tvungen att ta en avstickare för att se om den värsta bodde kvar.

Och det gjorde hon, jag hade för fasen blivit en superb stalker. Förblindades dock ganska mycket av mitt hat och gick vilse i Kortedala, så fick gå tillbaka och leta efter skyltar.

Tog mig via vackra skogsområden till Allhelgonakyrkan.

Vandrade runt i grönområden och bearbetade mina tankar lite, ungefär när jag kom hit så började jag jazza runt till I grieve. När man dansar i takt till den sången, så vet man att man börjar komma över vissa koncept.

Här villade jag bort mig in ännu ett villaområde, och promenerade genom väldigt mycket skog.

Innan jag hittade fram till.

På vägen till nästa spårvagnsstation och precis ovanför Galileis gata så sprang jag in i en massa oprovocerade ladugårdsdjur.

 
Hittade världens sötaste gris och världens sötaste griskultingar, funderade på att hoppa över staketet och sno med mig en kulting hem. Fast kom på att de tillslut som alla andra växer upp och blir svin.

Förstår inte för övrigt varför folk vill äta dessa små gullegrisar. jag vill mest klappa dem, ta med dem hem, döpa dem till Neuf och titta på "babe den modiga lilla grisen". 

Tog mig med vissa omvägar och felvägar vidare.

Nu började jag verkligen gå vilse, hamnade i någonslags urskog och fick klättra i lite berg och igenom buskar, innan jag utan någon slags värdighet hamnde på motorvägen. 

Härifrån gick jag vilse både på ett torg och i ett bostadsområde.

Innan jag hittade fram till Rymdtorget och mindes min första VFU-period på skolan där. Högstadiet, kids och huvudvärk. Det var först då jag förstod hur mycket skolpengen har eroderat det svenska skolsystemet.

Lyckades gå vilse igen och frågade ett sånt där "farligt gäng" med killar om vägen. Har ändå jobbat ihop med liknande tuffa killar, planen är att behandla folk som du själv vill bli behandlad så brukar det lösa sig.

Hittade äntligen till Komettorget och här tog jag kanske mitt dummaste beslut någonsin. Tänkte mig en liten rask promenad till Angered såhär på eftermiddagen.

Promenerade längst motorvägen och spanade på skog och vackra landskap.

Trodde att jag äntligen hade kommit fram till Angered, så gjorde en spontandans och klappade mig själv på axeln. Det där med hej innan bäckar hade inte ens slagit mig.

Ack så fel jag hade.

Tänkte att jag i alla fall började närma mig bebyggelse, men ack så fel jag hade.

Hittade en vägskylt och förstod att jag hade gått den längsta omvägen hitills.

Kom efter många om och men fram till Angered Centrum. Efter en rask promenad från Komettorget på ca 1 ½ mil. 

Mindes tillbaka när jag jobbade på Angereds Teater och sydde scenkläder till Hamlet, Shakespeare ändå, härlig kille. 

När jag lyckades gå vilse på AngeredsTorg och mina fötter värkte som aldrig förr, så gav jag lite lätt upp.

Fighten mellan mig och min kropp står nu, 0-1. Fick efter påtryckningar både från mor och mina fötter kapitulera och ta spårvagnen hem. 

Lite kuriosa på vägen;

En fundering som fortsätter;

Andra kriterier för att inte bli överkörd är då alltså att man ska ha skaffat antingen hund eller barn. Känner mig diskriminerad som barnlös kattägare.

Lite propaganda på vägen;